Klinik

Presentation av några behandlings- och rehabiliteringsprogram

Rehab-program för psykisk utmattning (”Utbrändhet”)
Bakgrund
Utmattningsreaktioner efter långvarig, negativ stressbelastning är vanliga. Bakomliggande faktorer varierar mellan individer och återfinns både i privatlivet och på arbetet.
Utbrändheten yttrar sig både psykiskt och kroppsligt. Symptomen kan också variera från vecka till vecka. Vanliga symptom är

trötthet
irritabilitet
koncentrationssvårigheter
minnesstörningar
ljud- och ljuskänslighet
kraftigt minskad uthållighet
sänkt stresströskel
återkommande infektioner
slemhinneretningar
andfåddhet eller känsla av att inte riktigt få luft
mag-tarm-besvär
sexuell lustlöshet
muskulär svaghet
belastningsvärk
muskelvärk
huvudvärk
nack- och rygg-värk
domningar och stickningar i armar och ben
värk och obehag i bröstkorgen

DCM deltar aktivt i forskningsfronten för metodutveckling vad gäller differentialdiagnostik och behandling av olika former av utbrändhet och psykiska utmattningstillstånd. Vi har lärt oss särskilja olika typer av utmattningsreaktioner varav en del behandlas effektivt med våra psykofysiologiska och beteendemedicinska metoder och andra lämpar sig bättre för medicinsk behandling eller enbart vila.

Målgrupp
Patienter som inte tycks kunna återhämta sig från en stressutlöst utmattningsreaktion.

Innehåll
Detta program föregås alltid av en utredning. I utredningen måste medicinska och psykosociala faktorer sammanställas och vägas mot fynden i våra psykofysiologiska undersökningar. Grunden för programmet utgörs av bioåterkoppling, individuellt skräddarsydd utbildning i stresshantering med handledning i specifik mental träning och beteendeförändringar.
Vissa moment förlägges till hemmet och arbetsplatsen. Ett arbetstränings-program integreras mot slutet av tiden hos oss.

Psykosomatiska besvär
Bakgrund
Det finns många kroppsliga besvär som helt eller delvis beror på funktionsstörningar i och obalanser mellan stressbelastningar och kroppens återhämtningssystem. Att enbart behandla dessa besvär med symptomlindrande mediciner räcker ej.
Orsaksinriktad terapi innebär i praktiken aktiv rehabilitering i form av psykofysiologisk egenvårdsutbildning och ett antal beteendeförändringar.

Målgrupp
Patienter med kroppsliga besvär av funktionell art exempelvis:
magkatarr, tarmkatarr, hjärtklappning, svettningar, kalla händer,
blodtrycksrubbningar, icke-inflammatorisk led- och muskelvärk,
underlivsbesvär, blåsrubbningar o.dyl.
Ibland krävs en särskild undersökning för att klarlägga om patientens besvär är av funktionell eller somatoform art.

Innehåll
Detta rehabprogram skräddarsys individuellt efter en inledande kartläggning av utgångsläget. En stor del av tiden tillbringas i det psykofysiologiska laboratoriet där patienten får lära sig förstå och medvetet påverka de processer som styr de funktionella tillstånden i kroppen.
Patienten handleds i olika former av mental träning och får lära sig behärska flera olika former av avslappning och avancerad kroppskontroll.
Gruppaktiviteter och individuella inslag varvas. För patienter med långvariga besvär eller tilläggsproblem rekommenderas oftast ett individualiserat påbyggnadsprogram.
Ett viktigt mål i ett rehabiliteringsprogram är att uppnådda förändringar vidmakthålles dvs att patienten tillämpar det funktionella, friska beteende som förvärvats under rehabiliteringsperioden i nya situationer utanför klinikmiljön och att det vidmakthålles över tid.

Somatisering och hälsoångest (hypokondri)
Bakgrund
DCM-kliniken har tillgång till unika mätmetoder som kan klassificera olika typer av kroppsliga symptom som inte motsvaras av objektiva undersökningsfynd. Somatisk patologi förklarar bara delvis den funktionsinskränkning patienten upplever. Dessa tillstånd kräver speciell pedagogisk skicklighet för att hanteras på ett framgångsrikt sätt så att patienterna vägleds genom åtgärderna i den takt de kan ta till sig.

Målgrupp
Patienter med psykosomatiska besvär som inte svarar på behandlingsförsök hos sin ordinarie läkare eller annan behandlare.

Innehåll
Först utreder vi noggrannt vilken typ av besvär det handlar om. Efter utredningen, där såväl fysiska som psykiska faktorer kartlägges, tas en konkret behandlingsplan fram. Schemat anpassas noga efter patientens aktuella förutsättningar att ta till sig en ny funktionell förklaringsmodell och att omsätta den i praktiken.
Undervisning utifrån kognitiv beteendeterapi och bioåterkoppling utgör grunden i programmet som spänner över flera månader. Så fort undvikandebeteendena kan bemästras införs ett försiktigt upptrappat fysiskt och socialt funktionsträningsprogram som så småningom övergår i arbetsträning.
Hembesök och uppföljningsinsatser på arbetsplatsen ingår.
Ett viktigt mål i ett rehabiliteringsprogram är att uppnådda förändringar vidmakthålles dvs att patienten kommer att tillämpa det funktionella, friska beteende som förvärvats under rehabiliteringsperioden i nya situationer utanför klinikmiljön och att det vidmakthålles över tid.
För patienter med speciella behov av insatser och stöd kan ett utvidgat uppföljningsprogram erbjudas, där även kontakter med arbetet och familjen inkorporeras.

Rehab för psykisk ohälsa
Bakgrund
Det är vanligt med nedsatt arbetsförmåga pga olika typer av diffusa psykiska besvär. Om inte aktiv och effektiv behandling/rehabilitering insättes kan dessa patienter gå mycket länge med intensiva besvär och inskränkt arbetsförmåga. Individer med dessa problem är i behov av aktiv och omfattande hjälp för att bli bra.
Detta program har DCM-kliniken arbetat med mycket framgångsrikt under flera år. Det går ut på att erbjuda effektiv behandling och ett aktivt rehabprogram som ger patienterna självförtroende och återför dem till ett självförsörjande liv med återvunnen självkontroll utan medicinberoende.

Målgrupp
Patienter med olika typer av ångest, dysfori, dystymi, dissociation, maladaptationsreaktioner och nedstämdhet.

Innehåll
Stommen i programmet är uppbyggd kring kognitiv beteendeterapi integrerad med bioåterkoppling. Patienten får lära sig förstå och kontrollera sina symptom i alla relevanta livssituationer, så att medicinfrihet och arbetsförmåga uppnås. Något förenklat kan man säga att grunden i programmet utgörs av ett avancerat utbildningsprogram i egenvård.
Självstyrningsfärdigheter utvärderas löpande med hjälp av bioåterkoppling. Bioåterkoppling användes även i utbildningen/terapin och utgör där ett kraftfullt verktyg i patientens träning att lära sig uppfatta och i tid hantera begynnande oro och ångest.
Fysisk träning ingår och anpassas till de krav och belastningar patienten måste klara i sin friska vardag. Den fysiska träningen är också av mycket stort värde rent terapeutiskt.
Före upprättandet av ett sådant här program genomförs en utredning för att klarlägga psykofysiologiskt utgångsstatus, vidden av de psykosociala funktionsbegränsningarna, social situation, m.m. Dessa faktorer avgör rehab-programmets omfattning.
Ett viktigt mål i ett rehabiliteringsprogram är att uppnådda förändringar vidmakthålles dvs att patienten kommer att tillämpa det funktionella, friska beteende som förvärvats under rehabiliteringsperioden i nya situationer utanför klinikmiljön och att det vidmakthålles över tid.

Huvudvärk (spänningshuvudvärk och migrän)
Bakgrund
För människor med kronisk huvudvärk sänks prestationsförmågan successivt. Till slut blir stresskänsligheten och tröttheten så pass störande att livskvaliteten sjunker drastiskt, utöver den påverkan smärtan i sig ger.
DCM-kliniken arbetar framgångsrikt med huvudvärksrehabilitering sedan flera år tillbaka. De allra flesta av våra huvudvärkspatienter är återställda och fullt arbetsföra efter några månaders rehabilitering.
Genom psykofysiologiska mätningar har vi (tillsammans med forskningskliniker i USA) upptäckt att vissa migränpatienter lider av en speciell form av respiratorisk stresskänslighet som i vissa perioder leder till störning av andningen. Deras migrän är i själva verket utlöst av en kombination av stressutlöst adrenerg och hypocapnisk vasokonstriktion.
Detta går att korrigera med en speciell form av fördjupad utbildning och träning i stresshantering och långvarig andningskorrigering under återkoppling av blodgaser och arteriolär tonus (vasokonstriktionsgrad). Patienterna lär sig känna igen specifika kroppssignaler som tidigt anger när en anspänning inför ett migränanfall börjar bygga upp sig (ibland ett par dygn före smärtan). Under handledning och noggrann fysiologisk återkoppling får de träna på att rätta till de psykofysiologiska störningarna så att kontrollerad profylax inläres. Medicinering med Imigran och smärtstillande farmaka kan helt upphöra.
Principen för rehab av spänningshuvudvärk är i grunden densamma, fast vi arbetar där med andra fysiologiska parametrar, fr a flerkanalig dynamisk EMG.
Vår framgångs-rate är klart högre än sedvanlig huvudvärksbehandling.

Målgrupp
Människor med långvariga besvär av återkommande huvudvärk. Vi arbetar med både migrän och spänningshuvudvärk.

Innehåll
Grundprincipen är att lära patienterna känna igen och förstå de signaler som föregår attackerna samt att lära dem reglera sig själva så att de aktivt kan hindra huvudvärken från utvecklas vidare.
För att lyckas med detta arbetar vi med speciella psykofysiologiska mätningar integrerat med kognitiv beteendeterapi och utbildning i stresshantering, handledd mental träning o s v.
I vår huvudvärksutredning använder vi differentialdiagnostiska metoder som också bygger på psykofysiologiska tester vilka ingen annan i Sverige har börjat med hittills. Detta ger oss helt unika möjligheter att rikta behandlingen mot verkliga orsaker och efter hand utvärdera insatserna genom signifikanta fysiologiska mätningar (se faktaruta nedan).
Grundtesen för våra huvudvärksprogram är att göra patienten medicinfri och i stånd att medvetet och aktivt på egen hand klara sin profylax resten av livet.

Kronisk trötthet, neuroasteni
Bakgrund
DCM-kliniken kan klassificera olika typer av trötthetssyndrom med hjälp av psykofysiologiska och kognitiva tester. Därefter utformas ett program bestående av beteendemedicinska och psykofysiologiska rehabinsatser.

Målgrupp
Patienter med övermäktig kroppslig och mental trötthet. Belastningar som tidigare varit enkla, kan nu kännas helt omöjliga att utföra. Oftast har patienten även problem med sömnstörningar, rastlöshet, oförmåga att koppla av, irritabilitet och oro. Många har också utbredd värk, mag-tarm-besvär, hjärtklappning, återkommande infektioner och andra kroppsliga symptom.

Innehåll
Först diagnosticeras typen av trötthetssyndrom. Efter utredningen, där såväl fysiska som psykosociala rehabförutsättningar kartlägges, tas en konkret rehabplan fram. Schemat anpassas noga efter patientens aktuella förutsättningar, så att inte överansträngning och bakslag inträder.
Kognitiv beteendeterapi och bioåterkoppling utgör grunden i programmet som omfattar aktiv utbildning och handledd psykofysiologisk egenreglerings-träning.
Så fort patienten har återfått adekvata vilofunktioner och energin börjar återkomma till nerver och muskler, införs ett försiktigt upptrappat fysiskt funktionsträningsprogram som så småningom övergår i arbetsträning.
Hembesök och uppföljningsinsatser på arbetsplatsen ingår.
Ett viktigt mål i ett rehabiliteringsprogram är att uppnådda förändringar vidmakthålles dvs att patienten kommer att tillämpa det funktionella, friska beteende som förvärvats under rehabiliteringsperioden i nya situationer utanför klinikmiljön och att det vidmakthålles över tid.
För patienter med speciella behov av insatser och stöd kan ett utvidgat uppföljningsprogram erbjudas, där även kontakter med arbetet och familjen inkorporeras.

Somatoformt smärtsyndrom (”Fibromyalgi”)
Bakgrund
DCM har sedan 1989 deltagit aktivt i utforskning av sjukdomens orsaker och patofysiologi och har bedrivit i samarbete med Karolinska Institutet forskning om psykofysiologisk och beteendemedicinsk behandling av fibromyalgiker.
Vi har utvecklat en rehab-metodik som har hjälpt många av våra fibromyalgi-patienter till signifikant besvärslindring och återställd arbetsförmåga. Riktigt botad tycks man emellertid aldrig kunna bli – en viss muskulär skörhet och stresskänslighet kvarstår hos de flesta i många år.
Programmet är omfattande och krävande, och de patienter som inte längre orkar tro på sin egen friskhetspotential kan heller inte botas genom att passivt utsättas för behandlingar.

Målgrupp
Patienter med långvarig, utbredd muskelvärk. Även andra symptom ingår i bilden, såsom trötthet, nedstämdhet, sömnstörningar, ledvärk och tarm-besvär. Sjukdomen kallas även somatoformt smärtsyndrom, myalgi, fibrosit, generaliserat värksyndrom, multipel peritendinit/periartrit m m och har stora likheter med vissa utmattningsreaktioner och kronisk trötthet.

Innehåll
Efter bekräftelse av diagnosen som bl a görs med hjälp av psykofysiologiska diagnoskriterier kartläggs rehab-förutsättningarna. En individuell plan läggs upp. Regelbundna tester och undersökningar ligger till grund för hur programaktiviteterna utformas och graderas.
Programmet omfattar 8-16 veckor och utgörs av utbildning och handledd psykofysiologisk egenregleringsträning. Så fort patienten har återfått adekvata vilofunktioner och lärt sig reglera bort hyperventilationen, införs ett försiktigt upptrappat fysiskt funktionsträningsprogram som sedan övergår i arbetsträning. Hembesök och uppföljningsinsatser på arbetsplatsen ingår.
Vi samlar patienterna till en personlig uppföljning efter 2, 6 och 12 månader.Under mellantiden har patienten i uppgift att föra träningsdagbok samt konsultera kontaktman eller terapeut då problem uppstår.
För patienter med speciella behov av insatser och stöd kan ett utvidgat uppföljningsprogram erbjudas, där även kontakter med arbetet och familjen inkorporeras.

Mål
Att uppnådda förändringar vidmakthålles och att patienten tillämpar det funktionella, friska beteende som förvärvats under rehabiliteringsperioden i nya situationer utanför klinikmiljön.

Led- och muskelvärk
Bakgrund
Detta program är utvecklat ur vår långa erfarenhet av idrottsmedicinsk rehabilitering. För att hjälpa idrottare med stora krav på snabb återkomst i bästa möjliga funktion, krävs mycket goda kunskaper i funktionell analys av rörelseapparatens alla delar samt djup fysioterapeutisk kompetens. Detta har vi i våra rehab-team, dels genom våra rehab- och idrottsläkare, dels genom våra sjukgymnaster och massörer som är utomordentligt skickliga i att handleda patienterna i den skräddarsydda rehab-träningen och att utföra resultatinriktade behandlingar.
De flesta av våra patienter är dock inte idrottare utan arbetande män och kvinnor med återkommande eller ihållande besvär från någon arm, axel, ben, fot etc. Irritationer i senfästen, benhinnor, leder är definivt inga ovanliga åkommor i dagsläget. Med tanke på de alltmer ensidiga belastningar som förekommer i våra dagliga aktiviteter (både i arbetet och hemma) uppstår lätt obalanser, överbelastningar, förslitningar och besvär från muskler och leder.

Målgrupp
Människor med funktionellt betingade besvär från muskler och leder, d v s icke-reumatiska besvär, och icke-kirurgiskt åtgärdskrävande. Vi har delprogram som vänder sig till såväl elitidrottare som ”vanligt folk” med värk i leder eller muskler.
Ex på diagnoser: tennisarmbåge, tendinit i axeln, domningar i händerna, höft- och ljumskbesvär, pseudoischias, trochanterit, gonalgi (alla former av knävärk), återkommande bursiter, muskelbristningar och sträckningar, senskador, kronisk fotledsinflammation, hälsporre, muskelvärk, myofasciellt syndrom, intercostal myalgi (=muskelvärk i bröstkorgsväggen och benhinneinflammation på revbenen), m.m.

Innehåll
Efter noggranna funktionsanalyser i musklerna och lederna utformas ett individuellt anpassat program med integrerad behandling och träning. Utformningen av dessa moment är avsevärt mer specifika än vanlig sjukgymnastik. Vid behov inplaneras också medicinsk behandling med inflammationsdämpande injektioner o dyl.
En viktig del i programmet är patientutbildningen. För att patienten själv ska kunna ta ansvar för att på lång sikt (ibland resten av livet) upprätthålla daglig egenvård och förebygga återfall, krävs god förståelse för vad besvären beror på. I denna utbildning ingår också ergonomi och hantering av vardagliga belastningar.

Whiplash-skada och funktionella nackbesvär
Bakgrund
Whiplash-skador yttrar sig ofta flera månader efter olyckstillfället med smärtor och funktionsinskränkningar. Den akuta utredningen utesluter i allmänhet allvarliga skador i halsryggen. Mjukdelsskador, som endast specialutbildade läkare/sjukgymnaster klarar att diagnosticera, syns inte på röntgen.
Det är viktigt att snabbt få hjälp så att sekundära besvär såsom okontrollerbara spänningar i nacken kan förebyggas eller tidigt åtgärdas.
DCM-kliniken arbetar med både akutbehandlingar och rehabilitering i alla faser av besvärsutvecklingen. Våra möjligheter att kartlägga funktionerna i halsryggen med s k avancerad dynamisk EMG-testning gör att vi kan diagnosticera sviter efter mjukdelsskador som inte ses på röntgen. Tillsammans med en noggrann ortopedisk medicinsk undersökning ger detta en unik funktionell diagnostik.

Målgrupp
Människor med whiplashskada eller annan mjukdelsskada i halsryggen (misstänkt eller bekräftad) alternativ arbetsutlösta belastningsskador i nacken som kan resultera i kronisk smärta och som rehabiliteras på liknande sätt.

Innehåll
Vi arbetar framgångsrikt med whiplashpatienter i både subakuta och kroniska program. I behandlingen låter vi patienten under handledning få lära sig tolka EMG-kurvorna och använda dem som ledning i konkret uppträning av friska funktioner runt om i halsryggens muskler och leder.
Vi särskiljer två program – A och B.
Program A: Subakut skede (cirka 2 mån efter olyckstillfället)
Förebyggande insats som skall förhindra uppkomsten av ett kroniskt tillstånd.
Utbildning i grupp om hur mjukdelsskadorna vid whiplashskada uppkommer och normalt ska läka. Orsaker till felläkning och riskerna för sekundära besvär gås igenom. För svårläkta fall läggs ett skräddarsytt program upp. Övriga får handledning i ett funktionsstärkande rehabträningsprogram.
Risken för framtida bestående men minskar drastiskt om whiplash-skadade får detta omhändertagande i stället för bara förlängd sjukskrivning och vila.
Program B: Kroniskt skede (fr o m cirka 5 månader)
Avancerat program, dels beroende på att funktionsstörningarna i halsryggen hinner permanentas och dels därför att patienten utvecklar ett smärtutlöst beteende som kan ta lång tid att korrigera. I programmet ingår fysioterapi och handledning med bioåterkoppling, mental träning, beteendeterapi och arbetsanpassning.

Ryggbesvär
Bakgrund
För att arbeta med ryggrehabilitering krävs goda kunskaper i ryggens funktioner. Vår ryggrehabilitering går ut på att hjälpa patienten återställa friska funktioner. För det krävs att läkare och fysioterapeuter förstår sig på både friska och störda funktioner i ryggens alla muskler och leder.
Det finns många olika typer av ryggbesvär, som t.ex kronisk lumbago, ischias och pseudoischias, diskbråck, rygginsufficiens, degenerativa ryggbesvär, sacroiliacaproblem, dekonditionering och koordinationsasymmetrier.

Målgrupp
För patienter med långvariga eller återkommande ryggbesvär som är i behov av funktionell fysioterapi och aktiv rehab.

Innehåll
Ryggprogrammen inleds alltid med en speciell utredning, varefter bäst anpassat program kan föreslås. Via flerkanalig dynamisk EMG kartlägges neuromuskulär funktion och koordination. Detta ger oss värdefull vägledning i uppläggning av behandlingarna och funktionsträningen. Patienterna får också genomgå unika stresstester under utredningen så att de inte ska misslyckas med sin ryggrehab p g a anspänning och smärtpåverkan. De som har svårt att slappna av och skapa viloläge i muskulaturen (en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ryggträningen) får först lära sig träna spänningsreglering och koordination med bioåterkoppling.
Programmen innehåller handledd fysisk träning, sjukgymnastik, handledd avspänningsträning med EMG-återkoppling, ergonomisk handledning, arbetsanpassning, ortopedmedicinska behandlingar, ryggskola och tillämpliga moment i rehabskolan. Arbetsplatsuppföljningar ingår i de flesta programmen.

Rehabilitering efter hjärtinfarkt
(och andra allvarliga akuta sjukdomar vars koncalescens är komplicerad)
Bakgrund
De patienter som får en utförlig och praktiskt inriktad utbildning efter sin infarkt löper en signifikant lägre risk att återinsjukna i en ny hjärtinfarkt.
En bra utbildning bör ta upp orsakerna bakom hjärtinfarkter samt möjliga åtgärder för att förhindra återfall. Exempel på sådana åtgärder är hur man bör hantera olika typer av ansträngningar, hur man bör hantera stress, hur man ska motionera, äta och hantera olika situationer.

Målgrupp
Personer som nyligen har genomgått en hjärtinfarkt och som behöver hjälp att upprätta bästa möjliga livsstil.

Innehåll
Utbildning, handledd mental träning, bioåterkoppling (med specifikt hjärtinriktade stressmätningar, respiratorisk sinusarrytmi, perifer cirkulation, oxycapnometri, m.m.), handledd fysisk träning (fr a lågintensiv uthållighetsträning som stärker hjärtat bäst).
Läkar- och psykologsamtal genomföres med inriktning på att patientens oro så snabbt som möjligt ska reduceras och för att stötta i förändringsprogrammet.
Träffar med familjen (och vid behov även arbetsgivaren) hålles fr o m 2:a månaden.

Rehabilitering för metabolt syndrom
(diabetes, kärlkramp, gikt, övervikt, hypertoni, hyperlipemi, bukfetma)
Bakgrund
En av våra stora, nya folksjukdomar kallas ofta bland läkare för ”metabolt syndrom”. Termen anknyter till de obalanser i ämnesomsättningen som uppkommer hos vissa medelålders människor med svårigheter att upprätthålla balans mellan kroppens näringsbehov och fysisk aktivitet plus en långvarig stresskomponent.
Dåliga matvanor (för mycket fett och snabba kolhydrater och för få näringsämnen) i kombination med ett för stillasittande liv, leder till överbelastning av kroppens ämnesomsättning.
De vanligaste tecknen är att man successivt utvecklar en eller flera av följande riskfaktorer och symptom:
– bukfetma
– nedsatt muskelfunktion, insulinresistens
– förhöjda blodfetter och påskyndad åderförkalkning
– högt blodtryck
– högt blodsocker och förhöjda insulinnivåer (diabetes typ 2)
– gikt
– dålig kondition

Om orsakerna lämnas oåtgärdade fortsätter den metabola situationen att förvärras och till slut är arbetsförmågan helt borta. Alternativt är hjärtinfarkt eller ett slaganfall ett faktum.

Målgrupp
Personer med något eller några av ovanstående besvär och som inte på egen hand klarar att lägga om livsstil i tillräcklig omfattning.

Innehåll
Deltagarna handleds i genomförandet av en livslång omläggning rörande mat- och motionsvanor, stresshantering, val av transportmedel, rökning, dryckesvanor, etc. Deltagarna provar praktiska moment och lär sig inkorporera nya beteendeval i sin vardag. Denna omställning tar lång tid.
Effekterna mäts och testresultaten används som återkoppling för att styra uppgraderingen av de praktiska övningarna och uppmuntra patienten att fortsätta.
Programinnehållet skräddarsys efter varje deltagares behov och möjligheter. Anhöriga kopplas in för att informeras om programmets innebörd och målsättningar.

Ätbeteendestörningar
Bakgrund
DCM har utformat en delvis ny typ av behandlingsprogram för personer med ätbeteendestörningar. Utgångspunkterna har varit att med hjälp av beteendeterapeutiska interventioner och salutogenetisk pedagogik handleda patienterna i inlärning av nya förhållningssätt och beteendeval. De får lära sig att rikta fokus mot det de mår bra av och får uppmuntrande upplevelser av.
Vi arbetar med konkreta salutogenetiska tillämpningar inom såväl fysiska som psykiska och sociala dimensioner. Det innebär att vi stegvis och på ett handfast sätt lär patienten hur friskhet uppkommer i stället för att fokusera på sjukdom.

Målgrupp
Vi har fått bra resultat med detta program både för anorektiker/bulimiker och kraftigt överviktiga.

Innehåll
Patienterna får delta i ett aktivt och omfattande program. Stommen är beteendeterapi, utbildning och handledd träning både individuellt och i grupp.
I beteendeterapin går vi aktivt in för att dämpa patienternas funderingar kring vad som gått fel i deras förflutna. Fokus sätts på hur de med start i nuet kan tänka och bete sig så att de mår bättre de närmaste minuterna och timmarna.
Näringslära är en viktig del i det salutogenetiska utbildnings- och träningsprogrammet. Vi använder ett pedagogiskt, datoriserat kostanalys-program som visar hur näringsbalansen ser ut för varje måltid och dygn.
En av effekterna av den nutritionella träningen är att patienterna snabbare lär sig förstå och känna igen den sköna känsla som nutritionellt välbalanserad mat leder till. Därigenom lär de sig successivt uppskatta ett sunt ätande igen.
Vi har också integrerat kontrollerad och handledd fysisk träning i programmet och matchat kaloriförbrukning mot näringsintag. Den fysiska träningen är i själva verket en mycket viktig del av programmet. Här, liksom i övriga delar, gäller det att lära patienten känna vad som är rätt för den egna kroppen och att dosera utövandet efter aktuella förutsättningar.
Träningen ger flera eftersträvade effekter såsom muskeluppbyggnad, förbättrad uthållighet och kondition, kroppskännedom och koordination, stabilare blodsocker- och blodfettvärden, normaliserad aptitreglering, förstärkt dygnsrytm och sömnförbättringar.

Arbetsförmågebedömning och resursinventering
Bakgrund
Arbete utgör en väsentlig del av människans livsinnehåll. Vi har med vår salutogenetiska arbetsmetodik och beteendemedicinska kompetens möjlighet att göra avancerade och heltäckande funktionsbedömningar.
Vi genomför i detta program en bedömning av individens resurser och möjligheter ur ett helhetsperspektiv med salutogenetiskt synsätt. Vi arbetar i ett sammansatt team för att belysa det medicinska tillståndet ur ekonomiska, juridiska och psykosociala aspekter. Det är utomordentligt viktigt att uppfatta bedömningen som en åtgärd för att hjälpa och att stödja patienten med syfte att framhäva friskhetsskapande resurser.

Målgrupp
Patienter med oklar arbetsförmåga. Sjukskrivna med värktillstånd i rörelseorganen, psykosociala funktionsnedsättningar, psykosomatiska besvär, fibromyalgi / utbrändhet och somatiseringstillstånd med komplex blandproblematik samt psykiska insufficienstillstånd.

Innehåll
Bedömningen grundar sig på en bred rehabiliteringsutredning
Innehållet utformas efter personens funktionsförutsättningar och aktuella arbetsplats- och hemförhållanden. Utredningen schemalägges under en vecka, och tar i allmänhet stora delar av 2-3 dagar i anspråk för patienten.
Samordning med tidigare och kommande rehabaktörer integreras i underlaget för bedömningen.

Mål
Att klarlägga befintlig och potentiell arbetsförmåga samt att rekommendera rehabiliteringsform.

Handledd arbetsträning och arbetsåtergång efter lång sjukskrivning
Bakgrund
Många rehab-patienter misslyckas med sin arbetsträning därför att man i själva verket är otillräckligt förberedd, fysiskt och/eller psykosocialt.
Med detta program får patienten hjälp över tröskeln från rehabilitering till arbete.

Målgrupp
Patienter med fysiska och/eller psykosociala funktionsinskränkningar, som behöver stärka någon eller några förmågor för att kunna komma igång med verklighetsbaserad arbetsträning.

Innehåll
Detta program löper över 3-4 månader och innehåller handledd träning i fysiska, psykiska och sociala funktioner. Ett steg för steg försvårat och alltmer verklighetsbaserat upplägg av aktiviteterna underlättar för patienten att mentalt och kroppsligt förbereda sig på arbetsåtergång. Vi upprätthåller handledning och stöd under den inledande arbetsperioden.
Den fysiska träningen är specifikt tillrättalagd för att motsvara just de krav och belastningar patienten måste klara i sin friska vardag. Efterhand förlägges alltmer av denna träning till arbetsplatsen eller arbetsplatsliknande miljö.
Den psykosociala träningen innebär att ett skräddarsytt träningsprogram upprättas och under handledning av beteendeterapeut, kurator, sjukgymnast och läkare får patienten lära sig stärka sina mentala och sociala förmågor. Även här använder vi oss av psykofysiologisk metodik i kombination med kognitiv beteendeterapi och modern pedagogik.
Patienten behöver inledningsvis vara hos oss 3 dagar per vecka för utbildning och handledd träning. Efter 4-8 veckor övergår successivt aktiviteterna till hemmet och arbetsplatsen, om sådan finnes. Om arbetsplats inte finns så arrangerar vi en arbetsträningsplats så verklighetsnära som möjligt utifrån patientens framtida situation.

Mål
Genomförd arbetsträning med tillfredsställande resultat.

Rehabskola
Bakgrund
Rehabskolan ingår i de flesta rehab-programmen, men dessutom arrangerar vi den som en separat kurs för grupper av patienter som inte behöver så mycket individuella insatser.
Rehab-skolan går att använda som en ”komma-igång-kurs” för deltagare som inte behöver övriga inslag i rehab-programmen

Målgrupp
Medicinskt färdigutredda sjukskrivna som har svårt att aktivera sig fysiskt och socialt efter en sjukdomsperiod, eller som behöver komplettera andra rehab-aktiviteter med ett hälsoutvecklande program.

Innehåll
Rehabskolan är en 8-veckors utbildning schemalagd till 6 timmar per vecka. Här får patienterna gruppvis undervisning i sådant som är av grundläggande betydelse för framgångsrik egenvård och tillfrisknande. Friskvårdskonsulent, läkare och psykologer ur vårt rehabteam deltar i olika moment.
Rehab-skolans innehåll är mindre individualiserat och bygger i första hand på kollektiva övningar. Utöver de schemalagda utbildningsträffarna och gruppsamtalen får dock var och en handledning i skräddarsydda praktiska övningar (både fysisk och mental träning).

Mål
Rehab-skolan skall genom undervisning och möjlighet för deltagaren att ”prova på”, ge både kunskaper och nya, praktiska färdigheter för att förbättra sin hälsa och funktionsförmåga.

Några fallbeskrivningar

1. Astrid, 49-årig grundskollärare, f.d. rektor. Hoppade av rektorsjobbet då hon inte klarade av stressen och pressen. Tyckte själv att hon kom i kläm mellan arbetsgivarens och kollegornas krav på ett sätt som hon hade svårt att hantera. Kände under senaste året tydligt hur livskvaliteten försämrades, trivdes allt sämre med tillvaron och tillbringade alltfler lördagar i sjuksängen p g a sin migrän, som oftast slog till natten mellan fredag och lördag.
Efter att ha blivit utskälld av ordf i skolnämnden för ett missförhållande hon inte alls var ansvarig för, kände hon sig kränkt och den sista gnuttan energi gick ur henne. Hon kollapsade hemma den kvällen. Hjärtat slog volter i bröstet, fingrarna skakade, händerna var iskalla, magen drog ihop sig, hon svettades kopiöst trots att hon frös på samma gång, var yr och illamående, hade svårt att få luft. Hennes make kallade på ambulans. Det akuta gick över framåt morgonen, men hon mådde så dåligt att hon förblev sjukskriven helt i 3 månader under tiden som utredning pågick. Till slut fick hon beskedet att det inte förelåg några tecken till hjärtsjukdom, hormonell rubbning eller annan allvarlig kroppslig åkomma. Då kände hon sig först illa till mods, för vad var det då för fel på henne, hon kände ju fortfarande tryck i bröstet och hade ofta svårt att få luft. Tröttheten plågade henne nästan värst av allt, hon orkade nästan inte företa sig någonting, kände sig både kroppsligt och mentalt helt orkeslös. Och ändå hade hon svårt att sova.
Astrid fick så småningom diagnosen depression och sjukskrevs ytterligare 3 månader med daglig antidepressiv medicinering och sömntabletter vid behov. Hon träffade en psykolog sex gånger, men avslutade kontakten när hon kände att deras samtal bara handlade om hennes barndom och bristerna i hennes personlighet.
När Astrid kom till PBM-kliniken hade hon börjat betvivla att hon någonsin skulle bli frisk igen. Vi genomförde en psykofysiologisk test och kartlade hennes livssituation. Vi fann att hon hade fastnat i ett högt stressläge, som hölls vid liv både av kroppsliga och mentala reaktioner som bildade en klassisk ”ond cirkel”. Vidare såg vi att hon aldrig lyckades skapa ett adekvat viloläge, så hon fick aldrig tillfälle att återhämta sig och ladda batterierna. Därmed fick hon inte tillgång till energi nog för att motverka de oroliga, negativa tankarna och kränkta känslorna.
Vi genomförde en skräddarsydd behandling med läkare och psykolog som handledde Astrid i ett stegvis uppgraderat program med praktisk stresshantering, psykofysiologisk korrigering, aktivering av ”lugn- och rosystemet”, specifik mental (kognitiv) träning och ett antal beteendemodifikationer. På så vis lärde sig Astrid mental självreglering och kunde börja återhämta sig, bygga upp ny energi och nyorientera sig framåt.
Redan efter två månader var Astrid medicin- och besvärsfri. Hon började arbetsträna som lärare igen, och nästa termin var hon tillbaka i sitt gamla yrke på en ny skola. Hon kommer regelbundet tillbaka till vårt psykofysiologiska lab. för att kontrollera att hennes stressreglerings- och avslappningstekniker fortfarande fungerar optimalt.

2. Peter, 29 år, datatekniker, ogift. Mitt inne i en spännande karriär i ett datakonsultföretag drabbades Peter av tilltagande rygg- och nackbesvär samt huvudvärk. Kunde till slut inte sköta sitt jobb p g a värken. Blev tvungen gå hem efter lunch 2-3 dagar per vecka, och kunde vissa dagar inte arbeta alls. Till slut beordrades han av sin chef att gå till läkare och sjukskrevs helt under tiden utredning pågick. Röntgen av såväl rygg som nacke och huvud visade ingenting, och inte heller blodproverna. När Peter kom till PBM var han sjukskriven på halvtid under diagnosen rygginsufficiens och spänningshuvudvärk. Hade gått hos flera olika sjukgymnaster, kiropraktorer, massörer m fl utan några bestående behandlingsresultat. I den psykofysiologiska testningen såg vi att Peters rygg- och nack-skuldermuskler var kraftigt spända och aldrig kom i närheten av viloläge, inte ens när Peter låg ner och försökte slappna av. Smärtan och oron över situationen hade dessutom lett till ett kroniskt förhöjt mentalt stressläge och rädsla för att förvärra smärtan, som han inte kunde komma till rätta med på egen hand. Det var t o m så illa att när Peter försökte slappna av gick det åt fel håll – spänningarna ökade i stället! När vi lät honom provträna och belasta ryggen/nacken i sjukgymnastiken visade spänningsmätningarna att även små belastningar förvärrade situationen direkt. Detta förklarade varför tidigare sjukgymnastikförsök med rehab-träning hade misslyckats.
Vi lät honom träna avslappning under både visuell och auditorisk återkoppling av mentala och muskulära spänningssignaler. På så vis tränade Peter snabbt upp en medveten förmåga att känna och medvetet reglera spänningar, som han successivt lärde sig praktisera i allt mer realistiska situationer. Efter 5 veckor kunde han även utan bioåterkoppling åstadkomma fullt adekvat avslappning varhelst han fick ett par minuter på sig och han hade lärt sig känna igen begynnande spänningssignaler så att han i tidigt skede kunde motverka uppkomsten av utmattning i muskulaturen. Efter 1 månad kunde han så påbörja aktiv ryggträning och efter ytterligare 2 månader var han helt besvärsfri och kunde återgå i arbete fulltid.
Tidigare genomförd avspänningsträning hos sjukgymnast hade misslyckats därför att Peter då inte fick återkoppling av spänningsläget, och då visste han aldrig om han lyckades eller inte. Utan återkoppling har vi människor mycket svårt för att lära in något nytt.

3. Andreas, 47-årig projektledare i stort serviceföretag. Stabilt och bra familjeliv med två tonårsbarn. Inga problem i livet förutom ständig huvudvärk sedan många år. Har genomgått alla undersökningar som går att utföra i en medicinsk huvudvärksutredning, och provat alla behandlingar som gått att uppbringa på hemorten, plus lite till. Läkarna konstaterade att han led av både spänningshuvudvärk och migrän, och erbjöd värktabletter och migränsprutor med måttlig effekt. Har många korta sjukskrivningsperioder bakom sig, och varken han själv eller hans chef litar längre på att han ska orka en hel arbetsdag!
Via sin företagshälsovård fick Andreas höra talas om PBM-kliniken och kom för utredning hos en av våra läkare. I den psykofysiologiska undersökningen sågs att Andreas hade utvecklat en kronisk stressandning (försnabbad andning högt upp i bröstkorgen) och höga muskelspänningar. Huvudvärken visar sig vara av en typ som kallas hyperventilationsmigrän. Beteendeterapeut gör en utförlig beteendeanalys som visar att Andreas ofta hamnar i situationer som triggar kraftiga kroppsliga stressreaktioner. Han är mycket noggrann och ansvarskännande i sitt arbete och klarar i nuläget helt enkelt inte av de kravnivåer han upplever i sitt nuvarande arbete. Han känner sig misslyckad och har ofta negativa och olycksbådande tankar inför nya projekt.
DCM-teamet lät Andreas träna avslappning under noggrann återkoppling av mental och muskulär spänningsmätning samt andningsträning under återkoppling av koldioxidhalt och syremättnad i blodet. Andreas får nu snabbt kontroll över sitt stressläge och lär sig på ett par månader känna igen kroppens signaler när spänningar börjar byggas upp.
I Andreas’ program ingick även flera besök på arbetsplatsen och diskussioner med chefen. Det framkom att Andreas’ arbete innehöll vissa stressmoment som han inte klarade av. Arbetsgivaren har gått med på att anpassa Andreas tjänst, så att han avlastas från de tyngsta ansvarsområdena och Andreas har fått in en kollega som delar hans arbete. 12 års huvudvärk har nu upphört och Andreas arbetar heltid, om än med viss försiktighet fortfarande.